Sötnöt!
Filmade Lilly när hon gick, så sööööt! Har inte sett henne gå förut så det var kul. Pappa trodde jag följde efter henne och skulle ta kort, "va seg kamera du har". Haha :p Filmen blev sned så ni får böja huvudet.
Grattis!
Pics, inga före-bilder dock, tänkte inte så långt:

Mobilkamera utan blixt i dimmigt ljus så färgerna är ju inte direkt exakta, but you get the picture ;)
Och såhär såg jag ut idag:

Later!
I had a secret meeting in the basement of my brain
Efter våren och min konstanta ångest inför allt som har med skola och jobb att göra så skulle jag få sommaren att vila upp mig och förbereda mig inför hösten då jag ska ta tag i allt återigen. Har haft en go sommar med, till skillnad mot innan, mycket lite ångest, både pga kemikaliska hjälpmedel såklart och att jag trängt bort alla tankar om hösten (kan inte ens skriva skolstarten rakt ut nu utan att få en klump i halsen lika stor som Kebnekaise typ). Försökt att bara leva i nuet och har haft kul och kunnat slappna av. Har denna lediga och ångestfria sommar hjälpt? Inte ett skit verkar det som. Ju närmare hösten vi kommer desto värre blir denna fucking skitkänsla som kallas ångest. Medicinerna hjälpte som fan i början och fram till för ett litet tag sen, men nu kan inte ens dem blockera de tryckande, kvävande, bubblande, får-mig-att-vilja-slå-huvudet-hårt-i-väggen-och-skrika-rakt-ut-känslorna. Fuck fuck fuck. Varför?
Vill inget annat än att klara av att ta tag i studierna fullt ut ju. Min största önskan skulle vara att bara kunna göra skiten utan att tänka på det och sen gå vidare till universitet och jobb. Men det funkar inte för mig, inte än verkar det som.
99% av tiden är jag stora starka Sofia som älskar allt och alla och inte har några problem att prata, skratta och vara vanlig och ovanlig och jag trivs otroligt bra med livet i övrigt. Alla vänner, familjen, släkten, min lägenhet, min personlighet, allt. Men en procent, den procenten som handlar om praktiska saker som de flesta klarar av med lätthet, krossar mig som att jag vore en myra som blev trampad på. Skulle helt seriöst vara lättare för mig att gå till Haparanda och tillbaka än att bara ringa ett samtal eller något annat som har med skola och jobb att göra. Alla celler i kroppen kämpar emot bara jag tänker på det. Vill spy. Vill tuppa av. Vill springa en mil bara för att få ut frustrationen och stressen ur kroppen. Vill sova i en vecka, men kan samtidigt inte sova för att jag tänker för mycket. Vill krypa ur skinnet och känna lugn. Vill slappna av och andas ordentligt, men kan inte. Kan inte.
Vet ingenting. Fattar ingenting. Känner mig tom och fylld på samma gång. Vill inte ses som en liten trasig unge för det är jag inte. Är jävligt stark, men denna lilla lilla sida av mig tar över ibland. Tar över och kör över. Helt.
Vill att allt ska lösa sig och jag vet att allt löser sig, men väntandet gör ont. Meningslöst ont, eftersom jag vet att mina problem egentligen är helt dumma. Det är nästan det som är det värsta, när man från ett utanförperspektiv kan se på sina egna problem och se hur lätta de är om man jämför med andra, men ändå inte kan göra något åt ångesten som dessa problem ger.
Har skrivit långt nu, behövde skriva av mig. Tro nu inte att jag är ledsen, krossad och deprimerad för det är jag inte. Jag har problem med min ångest, that's it. Helt skilda saker, trots att man såklart kan bli ledsen och arg över att man har ångest. Är mest förbannad över att jag måste leva med den skiten. Tur att den nu för tiden är begränsad till skola, jobb och auktoritärer, förut hade jag ju social fobi och kunde inte ens lämna hemmet utan att få inre panik. Glad att jag inte har det längre, lite drag av det har jag ju såklart, men ljusååår från hur det var innan.
Började skriva inlägget med en ångestklump deluxe, men nu känns det bra. Kanske är bra att skriva av sig ibland. Vill bara inte missuppfattas och få folk att tro att jag är en svag liten trasig dam som måste tas i med silkeshandskar för att hon inte ska falla ihop totalt. Sån är jag inte och jag blir förbannad om någon tror det. Jag är mig själv, små defekter och allt. Vem har inte det? Nog för att mina defekter påverkar mig alltför mycket ibland, men ändå.
Allt löser sig. På något sätt. Peace, nu ska jag sova eller dricka kaffe, har inte bestämt mig ännu ;)

sleep in our clothes and wait for winter to leave
Hold ourselves together with our arms around the stereo for hours
While it sings to itself or whatever it does
when it sings to itself of its long lost loves
I’m getting tied, I’m forgetting why
The National = Love.
Happy happy happy birthday!
17 augusti 1997 satt jag och Alex hemma hos mormor och morfar och väntade på nyheten att lille Broseph äntligen var ute i världen. Inte visste vi att du skulle komma till världen så dramatiskt, men ut kom du och hookades upp till massa sladdar och slangar, men snart var du ute ur sjukhuset och vi kunde börja behandla dig som en docka. Tappade dig rakt i golvet en gång, sorry för det :p Klädde upp dig och satte dig i kartonger och korgar, vad ska man annars göra med en lillebror? Haha.
Nu får vi klä upp dig i massa coola kläder istället när du ska börja högstadiet och allt. Komplett med Justin Bieber/Surfer dude-frisyr i finaste hårfärgen så är du lätt sötaste tonåringen ever. Love you to pieces.

Hairtastic

Morgon
Lyssnar på: LCD Soundsystem med Tribulations och Daft Punk is Playing at my House. De spelar på Way Out West, bara fem dagar kvar nu!!
Ser ut:

Bring on some colour and close ups
"Frankly, My Dear, I Don't Give a Damn"
Congratulations :)
Lägger in en liten preview på min stil från igår, körde all out 40's glamour/pinup-weirdness. Ska fixa med mer bilder sen, tog ett antal igår. Later!


Dagen 2
Pics från dagen:
Later!
21, Las Vegas anyone?
Nästa vecka ska Way Out West-biljetter köpas, fick moneyz av Alex idag så nu är jag närmare inköpet, snajs. Kommer dock få leva på nudlar och vatten resten av månaden, men det kommer det vara värt för att få se The National! Nu ska jag vänta på att man kan se True Blood, kan nog inte sova än ändå. Later!

Intressant födelsedag
Väl i Björketorp blev vi stoppade av en chockad lastbilschaffis, hans flak stod i lågor! Han bara skrek call the fire department, chemicals chemicals in the truck! Slog 112 på mobilen och kastade den till Alex, lite missförstånd i telefonen, men det blev larmat och chaffisen skrek till oss att sätta oss i bilen fort och dra till säkrare platser då det var kemikalier i flaket. Vi åkte till pizzeriaparkeringen där man kunde se lastbilen, men inte var på sprängavstånd :p Larmcentralen sa att vi inte fick åka därifrån så jag och Alex ställde oss vid vägen och stannade alla bilar som kom och sa till dem att vända. Spännande natt, haha. En bil kom fullastad med killar som inte riktigt förstod situationen och försökte få med oss på efterfest, haha. De hoppade ur bilen sen och kollade på när alla brandbilar kom, sen lekte de med skummet när lastbilen var släckt. Mycket normalt :p
Vi åkte därifrån vid fyra, fick ta en omväg runt Fotskäl, släppte av Alex i Kinna och Sabina i Skene och drog sen hem till Assberg. Vaknade idag vid halv sex, oops. Välbehövlig sömn dock.
Har kollat på True Blood idag, gosh I love that show. Ska bara slöa nu, kanske se en film. Later!
Ha-ha-ha den äran!

Woho!

Till sist får ni bebisen med tusen miner, Lilly på stranden:
HAHA
I set a fire in a blackberry field
Har käkat frukost nu och kollat på MP:s tal i Almedalen på morgonen. Det var vissa mycket bra grejer, speciellt med familjepolitiken, men det var lite otydligt ibland och lite tråkigt med vissa formuleringar som lät som allt man hört politiker snacka om tidigare, över alla partier. They've still got my vote though.
Idag ska jag till Björketorps marknad med mamma, pappa, Oskar och Matts (har för mig att han stavar med två t?), kul för den 80-plussaren att komma ut lite :)
Bilder från igår :

Nu ska jag sminka mig och dra på mig kläder, vi drar vid ett. Later!
Nattbildbloggeri


Jao, så här såg jag ut igår då. Bytte klänning och lockade håret lite efter att ha hämtat ut min Ellosorder och varit på Apoteket. Hade gröna linser, men det syntes inte så jättemycket. Sista bilden är på mig och Broseph i bilen.

Fanny och Lilly drack lite öl, tur att den var barnsäker ;) Konstigt att alla barn gillar ölsmaken, till och med jag gillade det när jag var en barnrumpa. Fast ölen jag smakade på då var inte lika barnsäker :p

Så fint rosé är, synd att det smakar illa som faan. För mig. Fanny och Kalle hade vattenballongskrig.

Vi skulle kolla på farsan, blev inte så mycket kollande dock. Satt med mjukiskatter, kanske blir kattmamma till den gråa katten snart ;) Vi får väl se.

Idag.

Bad vid hedgärdessjön. Fanny och Frida badade mest, Fanny simmade massor. Oskar var en vattenfegis idag så när han hade varit seg alldeles för länge så slängde jag i honom, haha. Han var lite sur :p Men inte alltför mycket, han ska nog försöka hämnas nångång... Får vara uppmärksam.
Nu ska jag sova. Later!
"Doesn't he own a shirt?"
På lördag ska det bli 28 grader, gött. Får se vad som händer då, ute tänker jag vara i alla fall. I mina nya skor kanske, fick hem min andra beställning från Nelly idag, ett par sandaler i samma modell som mina svarta/paljett/nitskor fast bruna. Var skittajta först, samma storlek som de första, men kändes som två storlekar mindre. Tryckte på dem och de blev faktiskt större efter en stund som tur var. Gött det. Nu behöver jag inga mer skor denna sommaren. Inte nästa heller typ. Stolt att jag bara köpt platta skor på sistone, insåg väl att mina knän inte tål mer smällar från att jag är en klant som snubblar över mina egna fötter. Fast det gör jag ju i platta skor också...men det gör inte lika ont, haha.
Har fortfarande samma mönstrade naglar som på sista nagelbilden, stolt. Brukar byta nästan varje dag annars, men detta var värt att ha kvar ett tag. Målar tårna nu istället och kollar på Eclipse igen, loves it. "I kissed Bella...and she broke her hand...punching my face. Total misunderstanding" Haha.
Later!
Haha
Dagens Sofia
